Ex.
Bestäm för i
Vad gäller för då Ett matematiskt öga kan observera en gissning av resultaten; de är alla en potens av 2 plus 1. Med andra ord,
Kontroll! i ekvationen.
Nice! Även om man kan kontrollera på detta vis så behöver vi något mer systematiskt sätt att göra kontroller för stora .
Vi behöver för detta ändamål använda Z-transformen.
Fourier var en fransk snubbe, Laplace likaså, men vem uppfann Z-transformen??
Det var en iransk snubbe Lotfi Zadeh. Z-transformen döptes förmodligen efter att han hade ett Z i efternamnet.
Antag talföljd då är Z-transformen av
(operator)
Sverre poängterar att det är viktigt att är dimensionslös.
Ex. (kolla på Föreläsning 9 för definitionen av )
Anmärkning: Vi tittar endast på den "enkla" Z-transformen, den dubbla Z-transformen går från till istället för till
Ex.
Speciellt: (jämför med )
Ex.
Antag
Z12
definition.
Är Z-transformen linjär?
Vi tittar på fördröjning.
Känd: , Vi är intresserade av .
, alltså så är Z-transformen linjär.
(Z12)
Då ska vi klämme denna i kostymen specifierad ovan.
Hur ser det då om vi tar
Antag känd.
Nu ska vi göra något som liknar kvadratkomplettering, vi lägger till och drar ifrån. "Z-komplettering"
Ex. Lös differensekvationen
Målet är .
Viktigt att kostymen passar!
(precis som innan)
Ex. Lös Givet för (kausal utsignal)
Låt
Men! Vi har inget startvärde. Vi fixar till det med
Nu är vi "in business" igen och kan återanvända samme kostym som innan.
Anm: här höftar vi till det med en fattigmans-partialbråksuppdelning